Det ÄR varmt om nätterna. Jag kan knappt sova. Vaknar från och till. Jobbigt värre alltså.
Man svettas... man frustar.... man vänder på sig... man petar av täcket... man försöker få svalka genom att byta sovställning... man vaknar var tredje timma av att man inte kan sova pga värmen. Det är olidligt.
Men det är även underbart.
Tropiska nätter. Här i Sverige.
Jag minns fan inte när vi senast hade sådana nätter som denna sommaren. Vackert värre ur en synvinkel... och lite mindre ur en annan...
Men vi får stå ut. Det är det väl värt.... med dessa vackra dagar vi får? Eller?
Jag försöker i alla fall stå ut, trots att luften är tjock som gräddfil och att det är tungt att göra... ALLT!
Ett tag trodde jag att jag var utomlands... faktiskt. Kanske berodde det dels på värmen och dels på syrebristen i rummet då dörren hade åkt igen utan förklarlig anledning.
Nä, inget mer gnäll nu... trots att jag är i Örebro.... just nu är jag i hmmm... Kairo, Egypten... typ... jag drömmer mig bort.
Wierd as hell, men jag skiter i det.
Värmen är underbart olidlig, gött jobbigt, sjukt frisk, vackert störande och fullkomligt galet accepterad.
Bästa sättet att få fram hur jag känner för den här tropiska värmen som sköljer över oss är genom att citera Håkan Hellström;
"Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig".


Det är tropisk hetta i Örebro... nästan lika varmt som på Egyptens stekheta vita stränder... 

Varmast,
//Fredrik