har drabbats av samma syndrom! De som känns igen allra mest är ju ändå konduktörerna på tåget... vet i princip vilka som jobbar på morgonen och vilka som jobbar på eftermiddagen! haha helt galet att man lägger märke till sånt!

Samma här! Idag när jag satt på bussen och en kvinna satte sig bredvid mej började jag funderar på.. hrm vart är det hon brukar gå av? Och det sjuka var ju att jag kom på det strax därpå och "ja just de"-tanken dök upp! :S

Haha, nej du är knappast ensam. Känner definitivt igen mig.
Har en närmast läskig förmåga att komma ihåg ansikten.

"Speceillt då man börjar fundera på vad som har hänt när de inte infinner sig på bussen/tåget... "
Det där är en "A Blogg on the Rocks"-klassiker!
Haha!
Kan se det framför mig; men vänta nu; vid den här hållplatsen brukar ju hon, den där medelålders kvinnan kliva på. Det är andra dagen som hon lyser med sin frånvaro. Är hon sjuk? Vad kan ha hänt?

Känner igen mig helt och håller. Har snart ett år pendlat mellan Norrköping och Nyköping. Just nu är jag lite orolig för några av pendlarna jag inte sett på länge. Är de sjuka? Har de fått sparken? Har de fått nytt jobb?
Stora fråga för en pendlare.

Ha en bra helg.

Åh vad skönt att höra att man inte är ensam :). Men visst börjar man undra då folk inte dyker upp haha. Vi är sjuka, vi pendlare..