En kväll på minnenas Stora Valla.

Var iväg till Degerfors idag. Länsderby mellan Degerfors stolthet och Örebro-klubben Forward. Staden andas verkligen bruksort och idiellt föreningsliv. Hög arbetslöshet, socialfall och gamla trotjänare är inget ovanligt i små orter runt om i Sverige. Hela Degerfors lyser rött. Socialism. Och framförallt lyser Degerfors IF - klubben som Svennis började sin karriär i -  rött med sina fina klarröda tröjor då spelarna entrar - det ovanligt fina - naturgräset på Stora Valla.

Arenan som bär på minnen från fornstora dagar ser inte mycket ut för världen. En sittplatsläktare som står som huvudpjäs. Sen är resten träplanksläktare där folk kan stå. Högtalarsystemet är raspigt och out of date sedan -73. färgen har flaganat här och där och kanske skulle det behövas en upprustning. De små kioskerna säljer korv och hamburgare. Dricka och godis. Och för dagen presenteras det nya sortimentet i supporter-shopen, en liten röd kiosk.

På läktarna samlas folket, det känns verkligen att matcherna är stadens samlingsplats. Alla hejar på alla och man vet att morgondagens snackis blir vad som hänt i dagens match. Det sitter gubbar och tanter som förmodligen kommit och gått till arenan fler gånger än vad de är gamla. De var med på den gamla goda tiden, men kommer ändå. Trots att det folkliga och anrika laget Degerfors IF nu spelar i Division 1 och vägen till Allsvenskan är lång. Men minnen består av hur det var att spela i fotbollens finrum. Att vara en av de stora.

Stora Valla andas allt det här. Den andas minnen, den andas glädje, sorg och kämpande.

När man står där och fryser i snålblåsten. Och blickar ut över alla människor, en bit över 1.800 dagen till ära, så slås man av hur folket brinner för fotbollen. Det ser inte mycket ut för världen, men det är ändå något vackert över det hela. Supporterklubben Vulkanerna hejar på sitt lag. De står där match efter match, med tron och hoppet att Degerfors IF ska resa sig igen.  

Efter förra årets misslyckande och nedflyttning så har laget nu lokalt förankrade spelare. Många unga och lovande killar står på planen. De ska representera Degerfors IF, det må bara vara Division 1 men stoltheten syns på långt håll. De bär upp de röd-vita matchställen med raka ryggar.

Laget känns stabilt och organiserat. Det känns som ett lag, där veteranen Sebastian Henriksson håller alla ungar under sina rutinerade vingar. Tillsammans, som ett lag, styr de spelet idag mot Örebro-klubben Forward.

I halvtid står det 2-0. DIF har gjort två snygga mål och dominerar.

På läktarna verkar de nöjda. De har inte fått se sitt lag i så många ledningar på länge, även om årets säsong lyser starkare än förra årets i Superettan.

Barnen går omkring nedanför läktarna och man ser att många som inte ens är fotbollsintresserade finns inne på arenan. Det är, som jag skrev tidigare, en samlingsplats för befolkningen i Degerfors.
Det är fotbollen som håller igång människor här. Det engagerar alla. Det känns som att människorna i Degerfors är tacksamma för fotbollen, precis som fotbollen är tacksam för dem.

I andra halvlek byter man in Emil Berger, son till den mycket omtycka trotjänaren Henrik Berger. Det är inget lätt ansvar och förväntan som ligger på grabbens axlar. Han förväntas bli Degerfors nästa stora stjärna.

Kanske kan det här laget ta klubben tillbaka till toppen. Med hårt jobb och laganda.

Livet kanske inte är så stort för de flesta. Deras höjdpunkt är som sagt matcherna.

Detta är absolut inget att förakta. Det finns något fint i det.
Folk som föds, växer upp och stannar i Degerfors.
Följer laget sedan barnsben.

Som sagt, Degerfors IF är hjärtat och bruket är lungorna som håller samhället levande.

Det är så himla vackert att jag för en stund önskar jag är en del av allt detta.

Vid full tid står det 2-1. Det blev svettigt i slutet då Forward reducerade.
Men med - av publiken premierade - klassiska rensningar kunde de röd-vit hålla undan. 

Det var en välförtjänt seger. 

Vi åker hem och den nya motorvägen från Karlskoga till Örebro är samtalsämnet i bilen.

Detta är inget som de i Degerfors kommer prata om imorgon vid fikabordet. Nej, de kommer det att prata om matchens lirare, de vassaste chanserna och givetvis nästa match. 

Livet behöver inte vara svårare än att sparka på en boll. 

Och det känns både upplyftande och vackert.  

Degerfors IF - Hela Sveriges lag.

Tack för en fin kväll på Stora Valla.



Kommentarer
Postat av: Sara

Röd vitt i mitt hjärta!

Postat av: Fredrik

Sara: fint :)

2009-06-12 @ 10:06:45
URL: http://freddan888.blogg.se/
Postat av: Niklas

Bara att buga och bocka igen, sådana inlägg förtjänar en mycket större publik (utan att jag har den blekaste aning om hur stor publik du har förstås...).

2009-06-14 @ 13:16:06
Postat av: Fredrik

Niklas: Tack :) är riktigt nöjd med detta inlägget. Läste precis igenom det och såg några smärre slarvfel. Men jag rättade till dessa.



Och ja, givetvis förtjänar jag en större publik ;)

2009-06-14 @ 14:01:46
URL: http://freddan888.blogg.se/

Du tänker väl kommentera?

Ditt namn:
Glöm för fan inte bort mig!
Din E-postadress:

Din hemsida:

Dina åsikter:

Trackback