Fan vad jobbigt att avra känd. Så mycket sjuka människor det finns alltså... Det är helt sjukt. Man kan ju säga att jag överanvänder ordet sjukt. Men seriöst, efter att nästan ah läst ut Fredrik Strages bok fans så får man ett helt nytt perspektiv. Den är intressant, så läs den om ni ha gjort det. Fans kan ju vara vanliga beundrare på normal nivå eller så kan det vara psykopater som övergår från beundrare till stalkers... Jag hoppas att ma slipper sånt skit NÄR man blir känd. Även om min högsta önskan inte direkt är att bli känd, men i alla fall någerlunda. Det räcker med att vara känd på en låg nivå, alltså inte "Jag-hadde-sex-i-BB-huset"-känd, heller inte "Hej-jag-är-Mikael-Persbrandth"-känd. Det är en för hög nivå av kändisskap. Utan i så fall så vill jag ju vara "Jag-skriver-krönikor-.på-aftonbladet"-känd. Man ska hålla sig på en lagom nivå, som Fredrik Virtanens kändisnivå, den skulle ju sitta fint.

Nu: Ut och gå!

//Fredrik