Feuk you. Ernst... eller vad vill ni ha sagt med era kommentarer?


Samtidigt som jag sitter på min balkong och njuter av den friska regnkyliga luften så läser jag Bladet och äter lite lunch (två uppvärmda cheeseburgare från nattens Donken-besök. Fråga inte ens). I en
artikel på Bladet så är det en liten intervjuv med Ernst Kirchsteiger. Ernst, iförd en härlig sommarhavsblå skjorta, ligger och ler i en hängmatta (som bilden till höger illustrerar). Sådär som bara Ernst kan. Artikeln handlar alltså om hängmattor. Ernst berättar om varför han gillar hängmattor. Att hängmattor med träribbor är de han föredrar. Jag slås av det faktum att jag här och nu vill vara Ernst. I en hängmatta. Sådär skönt avslappnad. 

Jag gillar Ernst och när jag läser om mysfarbrorn i sådana här artiklar så stiger hans mervärde enormt! Men när man sedan läser kommentarerna till artikeln så är det enbart tjuriga och bittra människor som kommenterar. 

Ernst har gett ett tips om att man kan knyta ett rep i en närliggande stolpe som man kan ta fart med. Så slipper man sätta ned fötterna. Genast är en suris framme:
"tack gulliga ernst.det här med repet va ju en världsnyhet...noooot *suck* "

Herr Messerschmitter dök också upp:
"Det ska vara hängmatta UTAN träribba Ernst! Varför tror du att halva Sydamerika sover i sådana hängmattor? Jo, de formar sig efter kroppen.De är lätta att tvätta och bära med. En sådan hängmatta tippar ALDRIG. Man ligger på tvären eller bredden (inte längstmed) då öppnar sig hängmattan. Glöm korvbrödet.Du har missat poängen och ligger fel i dessa hängmattor helt enkelt. Hängmattor med träribbor tillverkas i Sydamerika för dekor eller för turister. Lär dig mer på http://www.storafamnen.nu/"

En med namnet Snoppar (!!!), 54 år, skriver följande;
"Vem är den där Ernst? Är det en skådis?"

Oh god I hope you're trying to be funny! Annars ifrågasätter jag din allmänbildning.
Ja, att veta vem Ernst är ingår i allmänbildningen. Så är det.

Oftast är de som kommenterar över 40-strecket och låter sina kommentarer drypa med slarvfel (hoppas vi) och syftningsfel. Jag kan aldrig ta dessa på allvar.
Är det den svenska avundsjukan som gör att folk agerar såhär? Trist hur som helst.
Nä, ut med er istället och gör något med era liv, istället för att gnälla på Ernst. Då blir era egna liv också mycket roligare!

Roligast i artikeln är hur som helst att skribenten heter Emma Feuk. Ett namn så magiskt att jag skulle vilja fria till henne här och nu!

Kommentarer

Du tänker väl kommentera?

Ditt namn:
Glöm för fan inte bort mig!
Din E-postadress:

Din hemsida:

Dina åsikter:

Trackback