Jag sätter mig ned i skinnsoffan som står parkerad i vardagsrummet, i vårt fairly lilla radhus beläget i Örebro. Jag har fått för mig att göra en intervju med mig själv, vilket kan uppfattas som rätt ego, men jag gör det för att öva mig på intervjuer, dessutom blir det en stor utmaning.

Om vad, frågar ni. Så klart om mina minnen och intryck av året som gått, hur jag upplevde det minst sagt händelserika 2006. Detta är steg ett i vad jag hoppas blir en två stegad serie om året som gått, där steg två innefattar en årskrönika, baserad lite på svaren jag ger mig själv här.

Jag förstår om många nu uppfattar mig som schizofren, när jag här sitter och meddelar att jag ni ska bjudas på en frasig och exploderande intervju med mig själv, av mig själv.

 
Ute ligger mörkret redan på. Jag är trött och med vad man skulle kunna kalla tröttmabaserade påsar under ögonen blickar jag ned på laptopen. Sakta men säkert flyter mina fingrar över tangentbordet och på skärmens oskrivna vita Word-blad dyker små bokstäver upp som bildar ord, meningar och stycken. Förhoppningsvis ska det resultera i vad man kan kalla en fungerande hel text när fingrarna slutar klirra på tangenternas yta..

Vi får se.

Då hela intervjun är väldigt improviserad ? och inspirerad av Fredrik och Filips nyaste bokbilaga till tidningen Café. Vid namn Så hämtar du ut din lön i choklad ? så hoppas jag att den blir läsvärd. Inte en enda förberedd fråga har jag till mig själv. Vi får se vart det bär hän. Kanske som en aldrig publicerad text som snart glöms bort och försvinner då datorn på grund av något oklart fel måste omformateras. Eller kanske slutar den som en tidig text i en bok om mitt liv, i framtiden? Vad fan vet jag?

Nä, nu kör vi. På med läsglasögonen, intresset och vad mer som kan tänkas behöva. Vi ? du och jag ? ska ge oss ut på en resa genom 2006, ett år i vårt liv ? from my point of view.

Så klart.

Hej, Fredrik!
- Hej. 

Ja, nu har ett år gått. Gick det snabbt?

- Absolut. Känns som om jag dök ner från luften i den där Airbus:sen igår och klampade in i Sveriges kyla och Sveriges 2006. Då jag själv, tillsammans med många andra svenskar, invigde det nya året i soliga Spanien, eller tja, Lazarote var det ju. Men det tillhör Spanien så vi säger så.

Ja, du var utomlands då du tog klivet från 2005 till 2006. Vad hade du för nyårslöfte?

- Året är ju tekniskt sett inte över än, Fredrik, så skulle jag säga det nu så skulle det väl inte slå in. Det är väl någon sådan där lite luddig ?Du-får-inte.berätta-för-någon?-lag kring nyårslöften?

Så det har inte slagit in än?

- Nej, precis. Vilket är för jävla synd enligt min mening då jag faktiskt hade tyckt det vart lite skönt om det kunnat slå in under året. Och ser inte att det är någon överhängande risk att det ska slå in nu de här sista trevande dagarna på året så jag kan väl lika gärna säga vad jag hade för löfte. Man kan kort formulera det som så; Jag lovar att engagera mig i det fenomenet som många kallar, att skaffa tjej. Har dessvärre inte vart allt för lyckosam eller aktiv kring detta. Jag borde givetvis inte lovat något så svårt. Jag vet. Men jag röker ju inte och då kan jag absolut inte dra till med det klyschiga löftet att jag ska sluta röka. Så det blev som det blev.

Besviken?

- Som fan. Men jag hade väl inga högre förväntningar inför det hela heller. Då jag inte ser ut som vare sig Johnny Depp eller Fredrik Ljungberg, förnamnet till trots. Jag får köra på min personlighet. Och den kan man väl hoppas duger. Vad vet jag.

Ja men Ljungberg ser väl inte många ut som, mer än han själv?

- Kanske det.

Du får ge ett nytt löfte inför nästa år då. I alla fall, året 2006 var ju ett mångkultur år, kände du till detta?

- Nej. Faktiskt inte förens jag inför den här intervjun slog upp året som gått på Wikipedia. Jag finner det synnerligen spännande, as a matter of fact. Fast nej, jag har inte känt av det. Jag är inte alls så mångkulturell av mig. Mest gällande mat där jag gärna prövar nytt. Men annars är jag lite konservativ.

Ja, då lämnar vi det där hän. Hade du det trevligt på Lazarote, det ryktas om att Babben Larsson var på samma resa, stämmer det?

- Ja, det stämmer. Hon köpte ohälsosamt mycket ost i ?vår? matvarubutik. Oklart varför faktiskt. Själv köpte jag ohälsosamt mycket munkar. Så det jämnar väl alltid ut sig någonstans.

Jag misstänker att du stoltserade med en nådig brun nyans här hemma där alla andra var sådär typiskt svenskt likbleka..

- Nja. Jag blir mest röd. Tyvärr. Även om jag för ovanlighetens skulle intog en brun nyans i slutet av resan, som vi kan sammanfatta som en; jävligt bra resa. Nu tycker jag vi lämnar den.

Jasså det tycker du. Ja då gör vi det då. Du lämnade tvåan och intog trean under året. Har det gett dig mer makt i korridorerna?

- Ja. Jag går runt och driver de yngre som slavar. Givetvis inte, även om den lilla diktatorn som ligger gömd i mig och dyker fram vid speciella tillfällen skulle uppskatta det.

Vilken diktator skulle du likna den vid?

- Fidel Castro. Förmodligen ett soft diktatorsliv. Om jag får vara lite opolitiskt korrekt. 

Care to utveckla dina tankar här? Det är ändå rätt kontroversiellt av dig att säga att du anser att Castro förmodligen hade ett, citat: ?Soft diktatorsliv?.

- Nej. Jag är född till att skapa rubriker.

Jasså det säger du? På tal om diktatorer, vad anser du om Fredrik Reinfeldt? Därmed inte sagt att Fredrik är en diktator.

- Snyggt förnamn. Det är väl ungefär vad jag anser om honom.

Ja, du är ju en uttalad Såsse, som de brukar sägas i de finare salongerna. Vad anser du om Göran Persson då?

- Borde lämnat sin post som ledare för S i början av 2000-talet. Inför valet 2002 tycker jag. Han sanerade budgeten efter den borgliga kraschen i början av 90-talet. Det är jag tacksam för. Men han borde gett plats åt någon ny mycket tidigare då hans Socialdemokratiska synsätt är förlegat. Jag hoppas på en ny och starkare Socialdemokrati inför 2010. Och då inte minst en rörelse UTAN Göran Persson.

Okej. Nog med politiskt tjafs. Det känns som det är dags att fasa in lite nöje i den här, kanske rätt haltande, intervjun. Går det för sig? Vilka tre stora nöjeshändelser vill du kommentera?

- Bring on the nöje! Hmm. Tre säger du? Svårt. Ett Herrans Liv på kanal5 har enligt mig tagit TV-underhållningen in i en ny era. Helt klart. Sen tycker jag det vart en otrolig festival sommar. Och det som gör mig förbannad där är att jag inte var på någon konsert. Jag har pryglat mig själv flera gånger på grund av detta. Och mer stryk borde jag få. Och ja, för min egen del så var detta året jag upptäckte Ulf Lundells storhet. Jag är frälst. Även om jag är dubbelt så frälst på Springsteen, som för övrigt hade sin konsert i Globen och jag var inte ens där. Det är så Änglarna skvalar.

 

Besvikelsen verkar ligga gällande så väl sitt oinfriade nyårslöfte som det faktum att han lät den guldkantade konsertsommaren rinna genom hans händer. Han har nu intagit en mer bekväm Buddhistställning i soffan och tar ständigt sig en liten, liten klunk av glaset Coca Cola som står på vardagsrumsbordet. Det är ungefär här som vi avbryts och Fredrik ska iväg och äta middag hos några bekanta. Tydligen kyckling. Han ursäktar sig och bedyrar att intervjun ska färdigställas senare ikväll. Jag förstår hur Fredrik resonerar då jag själv känner hungerns käftar ryta åt mig.

 

Nu, tillbaka, lite berusad och glad så tycker jag vi fortsätter intervjun. Jag tror inte Fredrik heller har något emot det.

 

Så, vad har vart de tre största ljuspunkterna det här året?

- Oj, tja, den största var nog att jag blev morbror. Det är så man blir helt ödmjuk inför allt då ens lilla systerdotter hamnar i ens grepp. Hon är helt sjukt söt. Det kan jag bedyra. Så att bli morbror till Svea är helt klart nummer ett. Sen på delad tvåa är nog att jag fyllde 18 i april, den 27 närmare bestämt. Det var ju, så klart, en stor milstolpe. Och den tredje var nog den känslan jag fick då jag satt uppe på fjällresturangen i Österrike med en öl och blickade ut över bergen och den helt otroliga utsikten. Det var för övrigt då jag valde att jag skulle ge järnet det här året i skolan. Så jag kan få ett bra jobb eller få en bra utbildning och i sin tur kunna ha råd att åka på helt underbara resor, likt den jag då i tänkande stund var på. Ett råd till alla, res! Man du kan aldrig i skolan lära dig så mycket som du gör på en utlandsresa.

Okej, ja det är ju helt otroliga saker alla tre. Det är så jag kan sätta mig in i samtliga situationer konstigt nog. Men låt mig fråga, då vi ändå snuddar vid ämnet. Vad är årets ölmärke?

- Carlsberg. Inget annat märke är egentligen värdigt mig. Tycker jag.

När vi ändå är inne på detta kör vi en årets?

? mat?

 - Kinamat

... Sporthändelse?
- VM! helt klart. även om jag trodde vi kunde slå Tyskland. Även OS var ju coolt. EM i Gbg känndes bara överhypat.
? låt?

- Oj. Svårt. ?Dom vet ingenting om oss? med Moneybrother kanske... Den sneglade i alla fall upp sig rejält nu på slutet då den släpptes. Kanske mest för att det är den enda jag har i minne nu.

? svenska artist?

- Lars Winnerbäck. Han är kung. Med Lundell som bubblare.

? resa?

- Österrike. Helt klart. Underbar skidåkning och lite trevligt umgänge.

? hetaste person?

- Mikael Persbrandt. Vem fan kan mäta sig med honom?

? snygging?

- Fredrik Ljungberg.

? utländska babe?

- Reese Witherspoon alternativt Lindsay Lohan. Lets face it, Lindsay skapar rubriker.

? svenska mediapersonlighet?

- Fredrik Lindström. Mästare av lingvistiken.

? mest överskattade person?

 - Carolina Gynning. Hur får hon jobb på TV?

? mest underskattade?

- Svårt. Finns många. Men en underskattad person är helt klart unga och lovande journalisten Ronnie Sandahl.

... nöjesnyhet?
- Att Britney skiljde sig från K-Fed. Genialt smart av henne. en nytändning på henns dalande karriär. Jag lovar att det håller i sig tills sommaren. Sen glömmer vi henne igen.
? blogg?

- Fredrik Virtanens blogg. Med hästlängder före alla andra. Sorry, men it?s true.

Inte din?

- Gud nej! Jag kan fortfarande inte fatta att jag har läsare på min blogg. Jag skulle inte placera min högt. Och som favorit? Nej. No way José!

Enligt uppgifter har du fått problem med självförtroendet under året, stämmer det?

- Ja. Det har jag nog fått. Fast det har jag nog alltid haft, men det har tagit form det här året ja?

Jobbigt?

- Ja.

Du har även under året kommit till insikt med att du är en hycklare?

- Ja.

Utveckla!

- Tja, finns inte mycket att säga. Jag säger och tycker en sak. Kanske gör en annan i vissa fall.

Är det en stor svaghet?

- Givetvis.

Har du lärt dig något nytt under året?

- Ja. Att jag inte har utseendet med mig, men att jag nog har en humor som är anpassad för denna tid vi befinner oss i.

Något du vill ändra på som skett under året?

- Nej. Jag tror inte på att man ska gå och ångra sig. Jag får bita de sura äpplena jag plockat. Och skylla mig själv. Ger man sig in i leken får man leken tåla och nog leker jag allt.

Jasså. Ja men avslutningsvis nu då, beskriv året som gått med tre fristående ord.

- Degigt. Tungt. Överskattat.

Då får jag tacka för din tid, Fredrik. Jag hoppas du får ett helt underbart nytt år nu, 2007 då. Och kanske ses vi här om ett år och gör den här proceduren. I alla fall, tack så mycket.

- Tack själv. Var ett nöje.

 

Det ni nyss har läst är min intervju med mig själv. Helt sinnes. Jag vet. Jag är knappast nöjd med den. Men den får duga då jag inte har tid att göra om den och känner även att det vore att lura er om jag filade för mycket på den. Trots att den kanske är lite förvirrande dessutom. Hoppas ni tog er igenom den utan problem. Nästa gång kanske jag gör en mer intim intervju med mig själv. Nu var jag rätt låst till att det skulle handla om det gångna året.


Signerat,
Fredrik